Börjar fundera på om de här med kärlek bara är ett ge upp!! Vad säger ni?

Är så less på att ha känslor för nån som inte känner nått tillbaka eller att bli blåst så otroligt många gånger, vart är den här kärleken man ser på film? Finns den bara där, på film alltså??

Saknar att ha nån vid min sida, nån att pussa och krama på och nån att somna bredvid!!

Saknar att ha nån att skriva gulliga saker till och där man får gulliga saker tillbaka.

Nån som alltid finns vid min sida oavsett vad liksom.

Såg en kompis hade skrivit samma sak idag på sin fb status och jag förstår henne verkligen för jag känner precis likadant.

Saknar kärleken så otroligt mycket, att ha nån att dela sitt liv med liksom. Vill ju börja leva mitt liv på riktigt, åka utomlands med min älskling, så småning om förlova sig och allt sånt. Ha kärlek på allvar, på riktigt!!

Undrar om de kommer bli nått med de, just nu känns de bara som en omöjlig dröm långt borta :/

I helgen som var så vart de utgång i Norrtälje, de va ju inte igår kan man säga.

Jim och Pamp skulle ut så dom frågade om jag skulle hänga med och tänkte att de kunde va kul så jag hakade på. Malin mötte upp oss i Norrtälje så fick festa med henne också för första gången för vi har aldrig festat tillsammans. De va trevligt och de va en riktigt bra kväll måste jag säga.

För övrigt hände de inte så mycke alls utan va en ganska lugn helg :P